Att utveckla Illusionister!
Lilla krönikan – ATT UTVECKLA ILLUSIONISTER!
Hej! Jag heter Conny Winge och är grundare till inspirationsorganisationen, Fotboll 2000. Tillsammans med omkring tio kollegor med tangerande filosofi försöker vi i Fotboll 2000 inspirera och vägleda fotbollsintressenter inom kreativitetens område. Våra sysslor är i huvudsak instruktioner/träningar, föreläsningar, kursverksamhet samt producerande av utbildningsfilm.
Låt mig gå rakt på sak. Går det att utveckla illusionister på en fotbollsplan som tillsammans kan skapa en synvilla i sitt anfallsspel för det försvarande motståndarlaget? Är det inte strategiskt korrekt att skapa en distraktion och på detta sätt försvåra för motståndarna att försvara sig?
Genom att skapa variation, finurlighet och maskering av sina egentliga avsikter i anfallsspelet kan försvarande lag överraskas genom oförutsedda manövrar. Meningen med anfallsspelet är naturligtvis främst att lyckas i genombrottsfasen för att komma till avslut och göra mål. För mig personligen är det en tjusning och en ”befrielse” att se hur enskilda spelare och t o m ett helt lag effektivt kan förvilla genom bländverk och villfarelser. FC Barcelona är kanske den klubb och lag som står för, verkar för och har ambitionen att genomföra matcher på ett kreativt och illusionistiskt sätt. Anfallsmagi kan skapas med spelare som t ex Messi, Xavi och Iniesta. Det mest naturliga borde vara att tränare och coacher verkar för en spelidé i anfallsspelet, där det skapas variation och en maskerad hotbild för att dyrka upp samlade och organiserade försvar. För att återkommande lyckas med detta måste dock varje enskild spelare besitta en ”verktygslåda” med förhöjda kvaliteter och färdigheter. Risken är annars överhängande att spelare i det anfallande laget tappar bollen redan före sista 1/3-delen av spelplan. Det mest fundamentala och självklara i denna illusionistiska anfallsfilosofi är att alla spelare skall kunna behärska bollen med båda fötterna och tillåtna kroppsdelar i hög fart eller anpassat tempo. Denna tekniska färdighet i kombination med ett väl utvecklat spelsinne är trollformeln för att lyckas i pressade situationer, på små ytor, vid tidsbrist och till och med kraftiga numerära underlägen. I sista 1/3-delen av spelplan, dvs i och strax utanför motståndarnas straffområde, finns det i regel fler motståndare än medspelare. Där ökar svårighetsgraden markant som fotbollsspelare. För att anta föresatsen att kunna klara av att skapa en synvilla i motståndarnas försvarsspel i sista 1/3-delen måste först spelarna tränas i speciella träningsmetoder och övningar. Ett sådant koncept (och utbildningssätt) kallar vi i Fotboll 2000 för,Illusionen.
Konklusionen är följande: det som vårdas och prioriteras får en möjlighet att utvecklas och nå framgång. Så som vi tänker, pratar, umgås och agerar i träningar och matcher har alltså en chans att nå fruktsamma prestationer och därigenom goda resultat. Om fotbollsspelare regelbundet springer runt sjön, har de således en chans att bli bra på att springa runt sjön. De som tränar med vikter i gym, har möjlighet att bli bra på att använda vikter och får förhoppningsvis en ökad muskelmassa, men kanske inte alls verkningsfullt för en fotbollsspelare. De som kontinuerligt tränar med boll i både isolerade och komplexa övningar har givetvis då en möjlighet att bli bra med bollen i dessa situationer och moment.
Och för resten, visst går det att utveckla spelare till skickliga ”Laberos”. För oss fotbollsesteter är njutningsgraden som störst när dessa trollkarlar häpnadsväckande skojar med vilsna försvarsspelare som har svårt att freda sig.
Conny Winge